Kan själv – lekplatsen kan göra barn självständigt
"Pappa titta! Gunga mig! Se så högt jag kan klättra!"
På senare år har det blivit allt vanligare att föräldrar följer med sina barn i leken. Föräldrar är rädda om sina barn och vill se till att inget händer dem på vägen till lekplatsen. Men också i leken är föräldrar ofta med, som assistent vid gungorna eller med i byggandet av bilbanorna i sandlådan.
“En välutrustad lekplats räcker långt för att barnen ska kunna leka på egen hand. Föräldrarna finns där om något händer, men ska inte behöva leka själva”
Det är såklart kul att kunna leka med sina barn, men som vuxen ska man egentligen inte behöva leka någon längre stund. Det räcker att ge barnen själva möjlighet att leka – på egen hand eller med andra barn. När mamman eller pappan är med i leken en längre stund riskerar leken att bli vuxenstyrd.
Steg för steg övas den egna förmågan upp
En lekplatsutrustning med möjlighet till klättring, med olika gungor, rutschkanor och möjlighet att bygga med sand räcker långt för att barnen ska kunna leka på egen hand. Föräldrarna finns där om något händer, men ska inte behöva leka själva.
De senaste åren har lekplatserna utvecklats för att ge barnen mer varierad stimulans. Det är vanligt med klätterväggar där barnen själva steg för steg kan öva upp sina förmåga. De bygger upp barnens fysik men är också en träning i att vara uthållig och försöka nå de mål man själv vill.
Form och färg som lockar fantasin
I dag finns också mer klassiska klätteranläggningar i många olika former. Som fort, isborgar, sagoslott, skogskojor och djungelvärldar med lianer och olika djur. Att ta sitt barn till en sådan lekplats räcker gott för att stimulera barnets fantasi och leklust. Förr var utrustningen i lekparkerna ofta byggda i trä med få färginslag. I dag är det tvärtom mycket form och färg som kan locka till lek. Som vuxen kan det då vara bra att ta ett steg tillbaka och låta barnet utforska sin fantasi på egen hand. Det klassiska barnuttrycket “kan själv!” ska självklart respekteras. Som vuxen kan man också uppmuntra barn att leka mer på egen hand eller ihop med andra barn istället för med föräldrarna.
Kompisgungan som ger samspel
Ett blygt barn vill kanske ha med pappa eller mamma till gungan i början innan man lärt sig få fart på egen hand. I dag har många lekplatser en så kallad kompisgunga, en större gunga ofta formad som en skål av spindelnät med rep i botten där flera barn kan sitta tillsammans. Den är lätt att bli lockad av. Det är också meningen. Barn som är blyga kan få draghjälp av sin nyfikenhet. Den som först började gunga själv med mamma och pappa ger sig till sist ut på äventyr och får gunga ihop med andra barn på kompisgungan.
Gungbrädan som pedagogik
En kompisgunga ska vara just en kompisgunga. Det är ingen stor gunga som ett barn i taget ska ha för sig själv. Om ett barn har svårt att förstå det och kanske vill testa omvärlden genom att vägra gunga med andra på kompisgungan, kan vuxna hjälpa till och förklara poängen med kompisgunga. Vill man gunga ensam får man välja en annan gunga istället. Det är samma idé som med gungbrädan, är man inte beredd att samspela med någon annan blir det helt enkelt inget.
Andra inlägg
- Konsekvenser av våldtäkt i Göteborg
- Mäklare i Sundsvall som hjälper dig med köp och försäljning av bostäder
- Cateringfirma vid oväntat besök
- Förskola i Göteborg – en lärorik upplevelse
- När det är dags att plugga teori och skriva sitt teoriprov
- Akuttandläkare i Stockholm för den som dragit på det
- Tandimplantat en möjlighet i Stockholm
- Trafikskola – kör säkert i Södertälje och resten av Sverige
- Spara tid och ta en intensivkurs i Stockholm
- Gå till en bra trafikskola i Stockholm